![]() |
| Papegoja |
onsdag 30 mars 2011
tisdag 15 mars 2011
måndag 14 mars 2011
söndag 6 mars 2011
PIC OF THE WEEK
UNCIA UNCIA
Snöleoparden - har en mycket lång, yvig och tätpälsad svans som bl a hjälper till att hålla balansen vid klättring. Den hjälper även till att ge skydd för nos och mun mot extrem kyla när snöleoparden ligger hopkurad om natten. Svansen kan bli ungefär 1 meter lång, alltså nästan lika lång som djuret självt.
Den lever i kallare områden och dess uppbyggnad är anpassad därefter. Den har små öron och kort nosparti för att inte utstråla onödigt med värme. Tassarna fungerar som snöskor då de är stora och breda med tjock päls, på så sätt sjunker den inte ned i snön. Pälsen är ljust grågul med fläckar som påminner om leopardens. Magen och strupen är vit och ögonen är gråblå, nästan vita. Skillnader mellan hane och hona kan man bl a se på ansiktet, då hanens är bredare än honans.
VAR?
Detta kattdjur lever på hög höjd i Himalaya och Centralasiens bergskedjor. Mestadels i alpina zoner med permanent snö.
JAKT & FÖDA
Maten består i princip av det som finns tillgängligt. Den är alltså vad man kallar opportunistisk (anpasslig, flexibel) och tar allt från byten som stenbock till små gnagare, men även mindre tamboskap. Bytet kan vara upp till tre gånger dess egen storlek.
STATUS & FIENDER
Arten är starkt hotad och därmed fridlyst. Den har en population på mellan 4000-7000 individer. Snöleopardens fiende är människan. Den jagas illegalt för dess unika päls och för deras kroppsdelar som används i kinesisk medicin. Men den jagas även av lokalbefolkningen för att den attackerar deras tamdjur.
SOCIAL STRUKTUR & BETEENDEN
Snöleoparden lever för det mesta ensamma, förutom vid parningstid. Tidigare tillhörde den släktet Panthera, men den kan inte ryta och skiljer sig därmed från de andra stora kattdjuren i det släktet. Så den är numer placerad som enda art i släktet Uncia.
Lite fakta & trivia i siffror:
90-130 cm i kroppslängd
Ca 1 m lång svans
35-55 kg
Kan hoppa upp till 16 m långt
Kan leva i höjder på upp till 6000 m
Den lever i kallare områden och dess uppbyggnad är anpassad därefter. Den har små öron och kort nosparti för att inte utstråla onödigt med värme. Tassarna fungerar som snöskor då de är stora och breda med tjock päls, på så sätt sjunker den inte ned i snön. Pälsen är ljust grågul med fläckar som påminner om leopardens. Magen och strupen är vit och ögonen är gråblå, nästan vita. Skillnader mellan hane och hona kan man bl a se på ansiktet, då hanens är bredare än honans.
VAR?
Detta kattdjur lever på hög höjd i Himalaya och Centralasiens bergskedjor. Mestadels i alpina zoner med permanent snö.
JAKT & FÖDA
Maten består i princip av det som finns tillgängligt. Den är alltså vad man kallar opportunistisk (anpasslig, flexibel) och tar allt från byten som stenbock till små gnagare, men även mindre tamboskap. Bytet kan vara upp till tre gånger dess egen storlek.
STATUS & FIENDER
Arten är starkt hotad och därmed fridlyst. Den har en population på mellan 4000-7000 individer. Snöleopardens fiende är människan. Den jagas illegalt för dess unika päls och för deras kroppsdelar som används i kinesisk medicin. Men den jagas även av lokalbefolkningen för att den attackerar deras tamdjur.
SOCIAL STRUKTUR & BETEENDEN
Snöleoparden lever för det mesta ensamma, förutom vid parningstid. Tidigare tillhörde den släktet Panthera, men den kan inte ryta och skiljer sig därmed från de andra stora kattdjuren i det släktet. Så den är numer placerad som enda art i släktet Uncia.
Lite fakta & trivia i siffror:
90-130 cm i kroppslängd
Ca 1 m lång svans
35-55 kg
Kan hoppa upp till 16 m långt
Kan leva i höjder på upp till 6000 m
söndag 6 februari 2011
torsdag 27 januari 2011
fredag 21 januari 2011
just wanted to say...
Gå gärna in på fliken LINKS bland mina sidor (rubrikerna längst upp, under loggan). Har lagt upp lite länkar som kanske kan vara av intresse? Bla lite videoklipp, muséer att besöka, sidor med djurinfo mm.
torsdag 13 januari 2011
GEJSRAR
![]() |
| An erupting geyser |
![]() | |
| A bubbling geyser |
Gejser - en het källa som med någorlunda jämna mellanrum kastar upp en fontän av kokande vatten och vattenånga. Detta sker på områden med vulkanisk aktivitet. Kallt vatten (som ex regn) sipprar ner i berggrunden och värms upp till kokpunkten, det förångas och slungas upp i kraftiga vatten- och ångexplosioner ur håligheter i markytan. Vissa kraftfulla gejsrar kan spruta upp en 90 m hög vattenstråle!
GEYSIR
Denna berömda gejser på Island har varit aktiv i mer än 350 år, och man har namngett fenomenet efter den.
OLD FAITHFUL
En av de mest kända gejsrarna och finns i Yellowstone nationalpark i USA. Med utbrott ca var 90:e minut sprutar den ut 20 000 liter kokande vatten 45 m upp i luften. Den har fått sitt namn efter dess någorlunda regelbundna utbrott.
VAR?
Dessa hetvattenfontäner är ovanliga och finns endast på omkring 50 platser på jorden. De finns på områden som Yellowstone nationalpark i USA, där närmare hälften av världens gejsrar finns (ca 200 st), på Island (ca 30 st), Nya Zeelands nordö (ca 20 st), Kamtjatka samt i Chile. Enstaka gejsrar finns även på andra håll.
söndag 2 januari 2011
onsdag 29 december 2010
måndag 27 december 2010
söndag 26 december 2010
TROCHILIDAE
Kolibrin - innehar bl a rekordet världens minsta fågel. Fjäderdräkten är hos de flesta kolibriarter mycket färggrann, särskilt hos hanarna. De flesta har en lång näbb och lång tunga.
Den är helt unik bland världens fåglar, dels för att den är så liten, sedan har den en utmärkt flygförmåga med ett antal skarpa flygtekniker. Dessa egenskaper gör att den mera påminner om en insekt än om en fågel. Den är otroligt snabb och har så extremt täta vingslag att det surrar som en humla om den. Rekordet ska visst ligga på 200 vingslag i sekunden! Den kan flyga framåt, vertikalt upp och ner, "stå stilla" i luften (en teknik som kallas för hovra eller ryttla), och är den enda grupp av fåglar som kan flyga baklänges. Generellt har de större arter kolibier lägre antal vingslag och mindre arter högre.
VAR?
Kolibrin förekommer främst i Sydamerikas regnskogar, men finns även i öknar och bergsområden. Världens kolibri-tätaste land är Ecuador.
FÖDA
Deras mat består mest av söt nektar från blommor som de suger i sig med deras specialutvecklade näbb och tunga. De har en stor aptit, då de måste äta halva sin kroppsvikt i rent socker varje dag för att klara sig. Blommorna är därför mycket viktiga för kolibrin, men även kolibrin för blommorna, för när kolibrin suger nektar fastnar det pollen på huvudet som sedan sprids vidare till andra blommor. Det har i flera olika tester visats att kolibrin har bättre minne än de flesta fåglar. Den kan komma håg just var det finns mycket nektar och hur ofta blommorna fylls på.
ARTER
Familjen kolibrier är väldigt stor, med omkring 300 olika arter, fördelade i över 100 olika släkter. Den minsta kolibrin, Mellisuga helenae eller bikolibrin, är endast ca 5 cm lång och väger omkring 1,8 g! Den största kolibrin är jättekolibrin, den är 20 cm lång och väger 20 g, ungefär samma storlek som en svala.
Lite fakta och trivia i siffror:
Slår upp till 80 vingslag i sekunden!!!
Det finns mer än 300 olika arter!
I Ecuador finns 163 olika arter
Väger från 2-20 g beroende på art
Har ca 1000 fjädrar
Den är helt unik bland världens fåglar, dels för att den är så liten, sedan har den en utmärkt flygförmåga med ett antal skarpa flygtekniker. Dessa egenskaper gör att den mera påminner om en insekt än om en fågel. Den är otroligt snabb och har så extremt täta vingslag att det surrar som en humla om den. Rekordet ska visst ligga på 200 vingslag i sekunden! Den kan flyga framåt, vertikalt upp och ner, "stå stilla" i luften (en teknik som kallas för hovra eller ryttla), och är den enda grupp av fåglar som kan flyga baklänges. Generellt har de större arter kolibier lägre antal vingslag och mindre arter högre.
VAR?
Kolibrin förekommer främst i Sydamerikas regnskogar, men finns även i öknar och bergsområden. Världens kolibri-tätaste land är Ecuador.
FÖDA
Deras mat består mest av söt nektar från blommor som de suger i sig med deras specialutvecklade näbb och tunga. De har en stor aptit, då de måste äta halva sin kroppsvikt i rent socker varje dag för att klara sig. Blommorna är därför mycket viktiga för kolibrin, men även kolibrin för blommorna, för när kolibrin suger nektar fastnar det pollen på huvudet som sedan sprids vidare till andra blommor. Det har i flera olika tester visats att kolibrin har bättre minne än de flesta fåglar. Den kan komma håg just var det finns mycket nektar och hur ofta blommorna fylls på.
ARTER
Familjen kolibrier är väldigt stor, med omkring 300 olika arter, fördelade i över 100 olika släkter. Den minsta kolibrin, Mellisuga helenae eller bikolibrin, är endast ca 5 cm lång och väger omkring 1,8 g! Den största kolibrin är jättekolibrin, den är 20 cm lång och väger 20 g, ungefär samma storlek som en svala.
Lite fakta och trivia i siffror:
Slår upp till 80 vingslag i sekunden!!!
Det finns mer än 300 olika arter!
I Ecuador finns 163 olika arter
Väger från 2-20 g beroende på art
Har ca 1000 fjädrar
måndag 20 december 2010
PAVO CRISTATUS
"Vanlig" blå påfågel - en av de största arter bland hönsfåglar, som bl a använts som prydnadsfågel. En otroligt vacker fågel med en fjäderskrud i underbart skimrande färger och en lång fjäderstjärt försedd med vad som ser ut som ögon. Men det är bara hanen som som bär de vackra färgerna, honan är något mindre, saknar fjäderstjärten och är mera brungrå.
Påfågeln är kraftigt byggd, har litet huvud med fjädrar som sticker upp, långa ben och korta vingar. Att honan inte har lika vackra färger i sin fjäderskrud är till en fördel då hon blir svår att upptäcka när hon ligger gömd och ruvar på sina ägg.
VAR?
Påfågeln lever i skogsområden i Pakistan, Indien och Sri Lanka, där har den sin ursprungliga utbredning. Men den har förts med till länder runt om i världen, till bl a botaniska trädgårdar och parker. På 1600-talet kom fågeln till Sverige för att försköna kungens och adelns slottsparker.
FÖDA
Deras mat består av smått och gott som frön, bär, insekter, maskar och även mindre ormar.
SOCIAL STRUKTUR & BETEENDEN
Påfågeln lever i små grupper med en hane och tre till fem honor. Hanen utstöter ett starkt skrik, en mycket effektiv varningssignal vid fara.
Den långa, platta stjärten får hanen först vid tre års ålder och på sensommaren tappar han sina ca 150 stjärtfjädrar, som sedan växer ut på nytt nästföljande år. Trots sin långa och tunga stjärt kan påfågeln flyga och den övernattar uppe i träd. Den flyger dock sällan då det mest blir korta och klumpiga sträckor. Men den är duktig på att springa.
Hanen använder sin långa stjärt till att imponera på honor, genom att med starka muskler lyfta på och breda ut stjärtfjädrarna till en stor solfjäder, som han skakar så det rasslar om dem. Men av någon märklig anledning försöker hanen vända baksidan mot honan, som inte är lika färggrann, fast då springer honan bara runt för att få se den vackra framsidan.
ARTER OCH STATUS
I och med att påfågeln är så vanlig som prydnadsfågel är den inte hotad.
Det finns två påfågelarter, vanlig blå (pavo cristatus) och grönhalsad (pavo muticus), som i sin tur har flera underarter (bl a vit påfågel).
Lite fakta och trivia i siffror:
Lägger 8-15 ägg
Äggen ruvas i ca 1 månad
Kan bli 15-20 år
Tuppen blir ca 250 cm lång med stjärten
Påfågeln är kraftigt byggd, har litet huvud med fjädrar som sticker upp, långa ben och korta vingar. Att honan inte har lika vackra färger i sin fjäderskrud är till en fördel då hon blir svår att upptäcka när hon ligger gömd och ruvar på sina ägg.
VAR?
Påfågeln lever i skogsområden i Pakistan, Indien och Sri Lanka, där har den sin ursprungliga utbredning. Men den har förts med till länder runt om i världen, till bl a botaniska trädgårdar och parker. På 1600-talet kom fågeln till Sverige för att försköna kungens och adelns slottsparker.
FÖDA
Deras mat består av smått och gott som frön, bär, insekter, maskar och även mindre ormar.
SOCIAL STRUKTUR & BETEENDEN
Påfågeln lever i små grupper med en hane och tre till fem honor. Hanen utstöter ett starkt skrik, en mycket effektiv varningssignal vid fara.
Den långa, platta stjärten får hanen först vid tre års ålder och på sensommaren tappar han sina ca 150 stjärtfjädrar, som sedan växer ut på nytt nästföljande år. Trots sin långa och tunga stjärt kan påfågeln flyga och den övernattar uppe i träd. Den flyger dock sällan då det mest blir korta och klumpiga sträckor. Men den är duktig på att springa.
Hanen använder sin långa stjärt till att imponera på honor, genom att med starka muskler lyfta på och breda ut stjärtfjädrarna till en stor solfjäder, som han skakar så det rasslar om dem. Men av någon märklig anledning försöker hanen vända baksidan mot honan, som inte är lika färggrann, fast då springer honan bara runt för att få se den vackra framsidan.
ARTER OCH STATUS
I och med att påfågeln är så vanlig som prydnadsfågel är den inte hotad.
Det finns två påfågelarter, vanlig blå (pavo cristatus) och grönhalsad (pavo muticus), som i sin tur har flera underarter (bl a vit påfågel).
Lite fakta och trivia i siffror:
Lägger 8-15 ägg
Äggen ruvas i ca 1 månad
Kan bli 15-20 år
Tuppen blir ca 250 cm lång med stjärten
lördag 11 december 2010
PIC OF THE WEEK
tisdag 7 december 2010
GORILLA
Gorillan - den största arten i familjen apor. Den är bredaxlad, väger över 200 kg och är så stark att den kan vända ut och in på ett bildäck. Honan är ungefär hälften så stor som hanen. Gorillan delas in i två arter, västlig o östlig gorilla.
VAR?
Gorillan finns i centrala Afrika, i regnskogarna vid ekvatorn.
FÖDA
Gorillor äter frukt, löv och växtskott, men även lite insekter slinker ner ibland.
FIENDER
Gorillan har inte särskilt många naturliga fiender. Ibland händer det att en jaguar tar en gorillaunge, men den främsta fienden är människan som bedriver tjuvjakt och skövlar skogen.

SOCIAL STRUKTUR
Gorillan lever vanligast i en mindre flock på 5-10 individer. Varje flock leds av en stor, äldre hane med silvergrå päls på ryggen, och kallas silverrygg. Silverryggen trummar på bröstet för att uppmärksamma andra gorillor i området var hans flock är och kan därmed undvika att de stöter på varandra och hamna i bråk. Trummandet kan höras på två kilometers avstånd.
Många berättelser om gorillan talar om hur farlig den är, men de är överdrivna. Det har även berättats om gorillor som rövat bort kvinnor och barn, vilket är en myt. Gorillor är faktiskt ovanligt fredliga och det är oftast lugnt i flockarna. De hälsar på varandra genom att ta i hand, kramas eller gnugga varandras näsor. Gorillahannar anfaller bara på allvar när hans flock är i fara, annars är det för det mesta tomt hot. En arg gorilla rusar runt och vrålar, rycker upp växter ur marken, visar hörntänderna och slår sig för bröstet. De kommunicerar akustiskt, visuellt med ett avancerat kroppspråk och kemiskt (avger dofter vid ex rädsla). Silverryggen kan exempelvis med kroppsspråket avbryta ett bråk mellan två ungar bara genom att titta på dem! (hehe, respect!)
När gorillan ska till att sova flätar den ihop en säng med trädgrenar till en plattform och fodrar den med blad. Sedan kan den ligga där uppe i träden utan att behöva vara rädd för att trilla ned.
ARTER & STATUS
Gorillan delas upp i två arter och båda dessa i två underarter. Hur pass hotad gorillan är skiljer sig mellan arterna, men de är antingen hotade, starkt hotade eller akut hotade.
Lite fakta o trivia i siffror:
Hannen blir runt 165-180 lång
Har en skulderbredd på ca 95 cm (hanen)
Lever i ca 30-35 år
Honorna blir könsmogna vid 7-8 års ålder
Hanarna blir könsmogna vid 11-12 års ålder
Honan är dräktig i 8 1/2 månad
Ungen väger ca 2 kg vid födseln
Diar i ca 2 år
Ungen följer mamman i ca 3-4 år
VAR?
Gorillan finns i centrala Afrika, i regnskogarna vid ekvatorn.
FÖDA
Gorillor äter frukt, löv och växtskott, men även lite insekter slinker ner ibland.
FIENDER
Gorillan har inte särskilt många naturliga fiender. Ibland händer det att en jaguar tar en gorillaunge, men den främsta fienden är människan som bedriver tjuvjakt och skövlar skogen.

SOCIAL STRUKTUR
Gorillan lever vanligast i en mindre flock på 5-10 individer. Varje flock leds av en stor, äldre hane med silvergrå päls på ryggen, och kallas silverrygg. Silverryggen trummar på bröstet för att uppmärksamma andra gorillor i området var hans flock är och kan därmed undvika att de stöter på varandra och hamna i bråk. Trummandet kan höras på två kilometers avstånd.
Många berättelser om gorillan talar om hur farlig den är, men de är överdrivna. Det har även berättats om gorillor som rövat bort kvinnor och barn, vilket är en myt. Gorillor är faktiskt ovanligt fredliga och det är oftast lugnt i flockarna. De hälsar på varandra genom att ta i hand, kramas eller gnugga varandras näsor. Gorillahannar anfaller bara på allvar när hans flock är i fara, annars är det för det mesta tomt hot. En arg gorilla rusar runt och vrålar, rycker upp växter ur marken, visar hörntänderna och slår sig för bröstet. De kommunicerar akustiskt, visuellt med ett avancerat kroppspråk och kemiskt (avger dofter vid ex rädsla). Silverryggen kan exempelvis med kroppsspråket avbryta ett bråk mellan två ungar bara genom att titta på dem! (hehe, respect!)
När gorillan ska till att sova flätar den ihop en säng med trädgrenar till en plattform och fodrar den med blad. Sedan kan den ligga där uppe i träden utan att behöva vara rädd för att trilla ned.
ARTER & STATUS
Gorillan delas upp i två arter och båda dessa i två underarter. Hur pass hotad gorillan är skiljer sig mellan arterna, men de är antingen hotade, starkt hotade eller akut hotade.
Lite fakta o trivia i siffror:
Hannen blir runt 165-180 lång
Har en skulderbredd på ca 95 cm (hanen)
Lever i ca 30-35 år
Honorna blir könsmogna vid 7-8 års ålder
Hanarna blir könsmogna vid 11-12 års ålder
Honan är dräktig i 8 1/2 månad
Ungen väger ca 2 kg vid födseln
Diar i ca 2 år
Ungen följer mamman i ca 3-4 år
söndag 28 november 2010
måndag 15 november 2010
GIRAFFA CAMELOPARDALIS
GIRAFFEN - världens högsta djur, med ett namn som härstammar från arabiskans zarafa vilket betyder "ljuv" eller "älsklig". Dess vetenskapliga namn, camelopardalis, kommer från romarna då de trodde giraffen var en blandning mellan leopard och kamel. Alla däggdjur har sju halskotor, så även giraffen men de är förlängda. Frambenen på giraffen är längre än bakbenen, vilket gör att den går i passgång (två ben på samma sida förflyttas framåt samtidigt). Pälsen är ljusbrun med mörka fläckar och de har två toppformiga horn på huvudet. Ibland händer det att det växer fram ytterligare ett hornpar bakom dessa, och somliga har en knöl mellan ögonen.
VAR?
Giraffen förekommer på afrikanska savanner söder om Sahara.
FÖDA
Med dess långa tunga når giraffen lätt blad utan att skadas alltför mycket av grenarnas taggar. Den betar löv från ex träd som akacior. Giraffen kan täcka sitt vätskebehov via födan för flera veckor, och dricker därför sällan.
FIENDER
Giraffens naturliga fiender är lejon, leopard och vildhundar. De försvarar sig med slag av sin främre hov. Det är dock sällan fullvuxna giraffer som blir attackerade.
SOCIAL STRUKTUR
Giraffen lever ensam eller i små flockar. De kommunicerar i en sk infraljudszon, vilket är ohörbart för människan. Under parningstiden strider ofta hannarna med varandra. Striderna kan bli så häftiga att det t om händer att ett djur förlorar medvetandet! Här kommer ett litet klipp på en giraffstrid:
Honan föder oftast bara en enda unge åt gången, och när det är dags för att föda, står hon upp så att kalven faller till marken från två meters höjd!
STATUS
Giraffen är idag inte längre hotad. Men det har inte alltid sett ljust ut för giraffen som tidigt i historien började jagas av romarna. Giraffen föll även offer för fällor som ursprungsbefolkningen i centrala Afrika satte ut. Deras senor användes till olika musikinstrument och hos många folkslag var pälsen en statussymbol. Men dessa jaktmetoder utgjorde aldrig någon större fara för beståndet. Däremot, när det sedan kom vita jägare som började jaga giraffen enbart för nöjes skull blev djurarten snabbt sällsynt. Storviltsjägarna gjorde sig berömda med antalet dödade giraffer.
UNDERARTER
Det finns nio underarter av giraffen med olika färg och mönster på pälsen, vissa är dock sällsynta. Fler underarter har funnits men blev utdöda redan under antiken. Man har bla hittat egyptiska avbildningar på enfärgade giraffer, vilket lett till spekulationer om att det ska ha funnits en ofläckad underart till giraffen en gång i tiden.
Lite fakta och trivia i siffror:
45 cm lång tunga
9 underarter
Honan är dräktig i 14-15 månader
Föder oftast 1 unge
Ungen är 2 m hög vid födseln
Ungen följer modern i 18 månader
Är könsmogen vid 4 års ålder
Blir ca 25 år gamla
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

































